• Då närmar sig tiden för Assartorps medlemmars klubb att gå i graven som uttrycket myntades av vår ordförande, tror jag.


    Jag skall be att få tacka alla och envar för dessa år vi haft tillsammans.
    Och jag vill mena att ni varit som en familj för oss alla kanske men speciellt för mig som ensam medlem!
    Man har alltid kunnat åka ut till klubben och pratat med någon och själv har jag väl varit ute ibland i god tid, inte för att träna utan bara för att sitta och mysa en stund innan en tävling eller någon festlig sammankomst. Visst finns det vissa som man umgåtts mer med, ja ryktet har ju gått om Roland och mig själv. Men tro mig han är fortfarande gift med sin fru.

    De senaste åren har vi ju även fått ny greenkeeper, Peter och Frida i receptionen vilket höjt mysfaktorn ännu ett pinnhål. Och Eva i
    restaurangen, vilken lyckoträff! Man kan ju bara tycka att det är för ledsamt att allt detta tar slut nu. Visst, några av er kommer man väl att träffa på ute på någon golfklubb. Men minnet av alla år tillsammans skall jag vårda ömt närmast hjärtat.

    Kram Rolf